Бамбай булчирхайны дааврын илүүдэл (ББДИ)

Hyperthyroidism (english)
Гипертиреоз (Базедовая болезнь) (ру́сский)

Бамбай булчирхайны хордлогот бахуу буюу аутодархлааны өвчин эсвэл Грейвсийн өвчин

Оношлогооны энгийн ардын бор арга:

1/ Otto Broda Barnes-ын арга: Халуунаа үзэхэд 36,5-аас бага байвал ББДД, 36.8-аас дээш байвал ББДИ /бамбайн хордлого буюу гипертиреоз/ болж бна гэж үздэг аж. Гагцхүү 3 өглөө үзэж халуунаа тэмдэглэх хэрэгтэй.

2/ Йодоор зурах арга: Йодын 3-5% уусмалаар тор зурж ББДИ эсвэл ББДД-ын аль нь болохыг ардын аргаар тодорхойлж болно. Тохой, шилбэ, хавирга, хөлийн ул зэрэг нимгэн арьсан хэсэгт 5см2 хэмжээний йодын уусмалаар түрхэхэд 2 цагийн дотор эсвэл заримдаа бүр 20 минутын дотор алга болвол ББДД-тай бна, 2-4 цагийн дотор алга болвол йодын хэрэгцээтэй бна, 4 цагаас илүү удаан хугацаанд байж байвал ББДИ-тэй гэж үздэг аж.

Хоол унд: Уураг ихтэй хоол хэрэглэнэ. Тараг их сайн гэнэ. Бүхэл үрийн гурил, хошуу тариа, сагадай будаа, шинэ ургацын хүнсний ногоо, нэрс, интоорын жимс, шар буурцаг, бууцай, цэцэгт ба бөөрөнхий байцаа /түүхийгээр нь идвэл бүр сайн аж/, туурам ба туурмын навч, шар манжин, лийр, тоорын жимс, улаан лооль, оливын тос, шанц модны холтос, зэрлэг хахууна, хар перец, загас, гахай, тахианы мах, өндөг хэрэглэнэ.

Эстрогенээ бууруулахын тулд шар буурцаг, маалингын тос, үр, наранцэцгийн үр, түрэг шош, вандуй зэрэг байгалийн эстроген бүхий ургамал, хүнсний ногоо хэрэглэх. Гэхдээ бамбай булчирхайн өвчтэй бол эдгээрээс болгоомжтой хэрэглэх хэрэгтэй. Учир нь, эдгээр хоол хүнсэнд байгаа “гейтроген” хэмээх бодис нь бамбай булчирхайн үйл ажиллагаатай зөрчилдөх магадлалтай. Энэ бодисын үйлдэл чанахад алга болохгүй тул бамбай булчирхайн эмээс 2 цагийн зайтай идэж байвал зохино.

Аминдэм, эрдэс бодис: ББДИ: төмөр, “Д-3”, “Е”, “В” аминдэм. “Е” аминдэм нь зүрхий хэм алдагдахаас сэргийлнэ. Энэ нь оливийн тос, маалинганы үрэнд бий. Омега-3 өөх тос /загас, маалингын үр, тос/

Сувиллын чанартай зөвлөмж (Treatment strategy-TS): Бамбай булчирхайны дааврын илүүдлийн үеийн эмчилгээ, сувилгаа нь шээс туух, тунгалгын эд эс, судал, цусаа цэвэршүүлэх, уураг тархины цусан хангамжийг сайжруулах, тайвшруулах /долоогоно/, тамир тэнхээ оруулах /чихэр өвс, дөрвөлсөн мүгэз, могойн идээ, хунчир/, зүрхний хэмийг удаашруулах, хөлрөхийг намжаахад чиглэгдэнэ.

Бамбай булчирхайн дааврын эмийг огцом зогсоож болохгүй. Эмийн ургамал уухын өмнө ББД-аа шинжлүүлэх хэрэгтэй. Ургамал уугаад 3 сар болоод дахин шинжлүүлнэ. Дааврын өөрчлөлт удаан хугацаанд явагддаг тул шууд хурдан хугацааанд огцом үр дүн гарна гэж хүлээх хэрэггүй.

Цус, элэг, тунгалгын эд эс, гэдэсээ цэвэршүүлэх хэрэгтэй. Сайтаас “элэг бохирдсон”, “элэг бөглөрсөн” гэдгийг уншина уу.

ББДИ-д зүү болон бясалгал, йога, гүнзгий амьсгаа авах, иллэг, дасгал, биеийн тамирын эмчилгээ үр дүнтэй гэж үздэг. Унтахдаа өндөр дэр тавивал сайн. Хоолойн дээрээ мөсөөр жин тавивал үрэвсэл буурна.

Европын эмнэлэгийн практикт голдуу стеройдын эм /methimazole/ уулгадаг, тэрээр үр дүнгүй болвол цацраг идэвхит йодын эмчилгээ эсвэл хагалгаа хийнэ.

Зайлсхийвэл зохих зүйлс: Йодын бэлдмэл, хиам, далайн хоол, сүү, буудайн дээд гурилын бүтээгдэхүүн, саахар, хиймэл саахар /”aspartame” хэмээх йод агуулсан бодистой байдаг/, өтгөн ногоон цай, кофе, амтлагчууд, согтууруулах ундаа.

Ямар нэг эм ууж байгаа бол түүнийгээ эмчдээ мэдэгдэх хэрэгтэй.

Дараах эмээс зайлсхийх эсвэл багасгах хэрэгтэй. Үүнд: 

Medications that can disrupt thyroid function include: antacids (aluminum hydroxide containing antacids), antibiotics and antifungals (sulfonamides, rifampin, keoconazole), antidepressants, anti-diabetics (Orinase, Diabinese), anti-arrhythmia medications (Cordarone, Inderol, Propanolol, Regitine, etc.), aspirin, birth control pills, cholesterol lowering medications (Colestid, Atromid, Locholest, Questron), Coumadin and other blood thinning agents, diuretics (Lasix), pain medications (morphine, Kadian, MS contin, etc.), hormone replacement therapy (Premarin, anabolic steroids, growth hormone, etc.), psychoactive medications (Lithium, Thorazine, etc.), steroids (especially cortisone and prednisone), and stimulants (amphetamines).

Болзошгүй учир шалтгаанууд, эрсдэлт хүчин зүйлс

Энэ зовиур эмгэг нь дараахь нөхцлүүдэд үүсэх магадлалтай.

Үндсэн зовуурь, шинж тэмдэг (болзошгүй хожмын үеийн)

Энэ зовиур эмгэгийн үед дараахь гол шинж тэмдэг, симптомууд илэрдэг.

Зохимжтой ба зохимжгүй бүтээгдэхүүн

Хэрэглэх, эс хэрэглэх бүтээгдэхүүнүүд

Эх сурвалж

Тэмдэглэгээний утга

  • Ийм тэмдэг нь эмчилгээний өндөр үр дүнтэй бөгөөд эрдэм шинжилгээний туршилт, судалгаагаар нотлогдсон болохыг илэрхийлнэ.

  • Ийм тэмдэг нь хүний биед сайн нөлөөтэй гэдэг нь судалгаагаар нотлогдсон. Гэхдээ бүхэл ургамлын хувьд авч үзвэл 3 одтой бүтээгдэхүүнийг арай гүйцэхгүй аж.

  • Ийм тэмдэг нь эмчилгээ, шим тэжээлийн эерэг үр дүнтэй болохыг илэрхийлнэ. Голдуу ардын уламжлалт практикт олон зуун жилийн турш өргөн хэрэглэгддэг туршлагатай. Туршилтын амьтан дээр судлагдаж сайн нь тогтоогдсон. Өчигдрийн ардын эмчилгээнд хэрэглэдэг байсан эмийн ургамал өнөөдөр шинжлэх ухаанаар нотлогдсон эмчилгээ болдог гэдгийг санаандаа авбал зохино.

  • Ийм тэмдэг нь тухайн бүтээгдэхүүнийг хэрэглэх үед, ялангуяа удаан хугацаагаар хэтрүүлэн хэрэглэх үед зарим тохиолдолд үүсэж болзошгүй гаж нөлөөг илэрийлнэ.

  • Ийм тэмдэг нь эмчээр оношлогдсон өвчин, зовуурийн үед тухайн бүтээгдэхүүнийг хэрэглэх нь зохимжгүй гэдгийг илэрхийлнэ.

Bambai bulchirhainii daavriin iluudel (BBDI) - Bambai bulchirhainii hordlogot bahuu buyuu autodarhlaanii uvchin esvel Gryeivsiin uvchin Onoshlogoonii engiin ardiin bor arga: 1/ Otto Broda Barnes-iin arga: Haluunaa uzehed 36,5-aas baga baival BBDD, 36.8-aas deesh baival BBDI /bambain hordlogo buyuu gipyertiryeoz/ bolj bna gej uzdeg aj. Gagtshuu 3 ugluu uzej haluunaa temdegleh heregtei. 2/ Iodoor zurah arga: Iodiin 3-5% uusmalaar tor zurj BBDI esvel BBDD-iin ali ni bolohiig ardiin argaar todorhoilj bolno. Tohoi, shilbe, havirga, huliin ul zereg nimgen arisan hesegt 5sm2 hemjeenii iodiin uusmalaar turhehed 2 tsagiin dotor esvel zarimdaa bur 20 minutiin dotor alga bolvol BBDD-tai bna, 2-4 tsagiin dotor alga bolvol iodiin heregtseetei bna, 4 tsagaas iluu udaan hugatsaand baij baival BBDI-tei gej uzdeg aj. Hool und: Uurag ihtei hool hereglene. Tarag ih sain gene. Buhel uriin guril, hoshuu taria, sagadai budaa, shine urgatsiin hunsnii nogoo, ners, intooriin jims, shar buurtsag, buutsai, tsetsegt ba buurunhii baitsaa /tuuhiigeer ni idvel bur sain aj/, tuuram ba tuurmiin navch, shar manjin, liir, tooriin jims, ulaan looli, oliviin tos, shants modnii holtos, zerleg hahuuna, har pyeryets, zagas, gahai, tahianii mah, undug hereglene. Estrogyenee buuruulahiin tuld shar buurtsag, maalingiin tos, ur, narantsetsgiin ur, tureg shosh, vandui zereg baigaliin estrogyen buhii urgamal, hunsnii nogoo heregleh. Gehdee bambai bulchirhain uvchtei bol edgeerees bolgoomjtoi heregleh heregtei. Uchir ni, edgeer hool hunsend baigaa “gyeitrogyen” hemeeh bodis ni bambai bulchirhain uil ajillagaatai zurchilduh magadlaltai. Ene bodisiin uildel chanahad alga bolohgui tul bambai bulchirhain emees 2 tsagiin zaitai idej baival zohino. Amindem, erdes bodis: BBDI: tumur, “D-3”, “YE”, “V” amindem. “YE” amindem ni zurhii hem aldagdahaas sergiilne. Ene ni oliviin tos, maalinganii urend bii. Omyega-3 uuh tos /zagas, maalingiin ur, tos/ Suvilliin chanartai zuvlumj (Treatment strategy-TS): Bambai bulchirhainii daavriin iluudliin uyeiin emchilgee, suvilgaa ni shees tuuh, tungalgiin ed es, sudal, tsusaa tsevershuuleh, uurag tarhinii tsusan hangamjiig saijruulah, taivshruulah /doloogono/, tamir tenhee oruulah /chiher uvs, durvulsun mugez, mogoin idee, hunchir/, zurhnii hemiig udaashruulah, hulruhiig namjaahad chiglegdene. Bambai bulchirhain daavriin emiig ogtsom zogsooj bolohgui. Emiin urgamal uuhiin umnu BBD-aa shinjluuleh heregtei. Urgamal uugaad 3 sar bolood dahin shinjluulne. Daavriin uurchlult udaan hugatsaand yavagddag tul shuud hurdan hugatsaaand ogtsom ur dun garna gej huleeh hereggui. TSus, eleg, tungalgiin ed es, gedesee tsevershuuleh heregtei. Saitaas “eleg bohirdson”, “eleg buglursun” gedgiig unshina uu. BBDI-d zuu bolon byasalgal, ioga, gunzgii amisgaa avah, illeg, dasgal, biyeiin tamiriin emchilgee ur duntei gej uzdeg. Untahdaa undur der tavival sain. Hooloin deeree musuur jin tavival urevsel buurna. YEvropiin emnelegiin praktikt golduu styeroidiin em /methimazole/ uulgadag, tereer ur dungui bolvol tsatsrag idevhit iodiin emchilgee esvel hagalgaa hiine. Zailshiivel zohih zuils: Iodiin beldmel, hiam, dalain hool, suu, buudain deed guriliin buteegdehuun, saahar, hiimel saahar /”aspartame” hemeeh iod aguulsan bodistoi baidag/, utgun nogoon tsai, kofye, amtlagchuud, sogtuuruulah undaa. YAmar neg em uuj baigaa bol tuuniigee emchdee medegdeh heregtei. Daraah emees zailshiih esvel bagasgah heregtei. Uund:  Medications that can disrupt thyroid function include: antacids (aluminum hydroxide containing antacids), antibiotics and antifungals (sulfonamides, rifampin, keoconazole), antidepressants, anti-diabetics (Orinase, Diabinese), anti-arrhythmia medications (Cordarone, Inderol, Propanolol, Regitine, etc.), aspirin, birth control pills, cholesterol lowering medications (Colestid, Atromid, Locholest, Questron), Coumadin and other blood thinning agents, diuretics (Lasix), pain medications (morphine, Kadian, MS contin, etc.), hormone replacement therapy (Premarin, anabolic steroids, growth hormone, etc.), psychoactive medications (Lithium, Thorazine, etc.), steroids (especially cortisone and prednisone), and stimulants (amphetamines). - Ene zoviur emgeg ni daraahi nuhtsluuded uuseh magadlaltai. - Auto darhlaanii shaltgaant bambai bulchirhainii Hashimoto urevsel - Bambai bulchirhain zangilaa uuseh - Biyeiin shingeniig shultjuuleh (surug PRAL: huchilleg ihdeh emgeg) - Buurnii deed bulchirhainii gemtel (horgui havdar) - Ger buliin udamshil - Daavriin uurchlult, tentsver aldagdah (DUTA) - Dontuulagch hool huns, sergeesh - Iod dutagdah esvel iluudeh - Narand tulegdeh, narand tsohiulah - Unchin tarhinii uvchin - Tungalgiin ed es, sudal bohirdoh - Hoolnii het durshil - Humsnii muuguntsur - TSus bohirdoh - SHees, belgiin zamiin haldvart uvchin (SHBZHU) - Eleg tsevershuuleh (eleg bohirdoh) - Ene zoviur emgegiin uyed daraahi gol shinj temdeg, simptomuud ilerdeg. - Am uruul huuraishih, omgorton hatah - Anhaaral tuvluruhgui boloh - Arhag stryess - Arhag yadargaa, amarhan yadrah - Aris, utree huuraishih - Baga zergiin haluuntai baih - Bambai bulchirhain deer sudasnii lugshih chimee sonsogdoh - Bambai bulchirhainii bahluur (bambai bulchirhai tomroh) - Bambai bulchirhainii hort havdar - Buuljis tsutgah (dotor muuhairah) - Builnii suult - Bulchin sulrah - Belgiin dur husel baihgui boloh - Belgiin sulral (ED) - Gar, hul haluu shatah - Gar, hul chichreh, salgalah - Gedes guilgeh, uvduh - Daavraas sedeltei huhnii bulchirhainii horgui havdar (FBD) - Dotor bachuurah (davchdah) - Zagatnaa - Zurh delseh - Zurh tomroh - Zurhnii hem aldagdah - Zurhnii hem turgeseh - Idehiin don - Ideet batga shovil, yum tuurah - Ideet urevsel - Martamhai boloh, oi sanamj (oi togtoolt) muudah, aldagdah - Muuguntsur Kandida albikans - Noirguidel - Nud argah, huuraishih - Nud bultiih - Nudnii chineree - Nudeeree shirteh - Nuureer haluu shatah - Undguvch uilanhaitah hamshinj (UUH buyuu PCOS) - Undur huzuutei haragdah - Sariin yum alga boloh - Sariin yum baga atlaa sunjirch ireh - Sariin yum iheer ireh - Setgel gutral - Setgel zovnil (setgel tugshuur) - Setgel zovniltoi medreliin arhag yadargaa - Setgel sanaa hyamrah - Tyestostyeron (styeroidiin daavar) - Tolgoi uvduh, duireh - Tungalgiin bulchirhai tomroh, tsochih - Turanhai baih - Umain bulchingiin horgui havdar - Uur hilen (uurlaj buhimdah, tsuhaldah) - Uye uyeteh buyuu uye, muguursnii suult- (OA) - Us unah - Havagnah - Hodood gedes hyamrah - Hooloin deer yum toroh - Huruunii hums tovoij bultiih - Herleg tust uyenii urevsel, uye much uvduh - Het hulruh - TSangah (am tsangah) - TSusan dah kortizol daavar ihdeh - TSusan dah saahar (glyukoz) bagasah - TSusnii daralt ihdeh (TSDI) - TSusnii ergeltiin gajuudal (aldagdal) - TSusnii yaltas het tsuuruh - CHihriin shijingiin hev shinj-1, 2 (CHSHHSH) - SHaltgaangui turah - SHarh udaan edgereh - SHirhegleg bulchingiin uvdult (FMS) - SHurmusnii sunalt, tatalt (tatah) - Eleg tomroh - YAs zuulun ediin bertenge sportiin bertenge - YAsnii siiregjilt - Heregleh, es heregleh buteegdehuunuud - Agil muug - Altangagnuur - Altantovch - Ashvaganda buyuu galangiin undes - Bag honhontsetseg - Badaanii tsomog - Banzdoo (burgas navchit b.) - Bivlentsriin tsomog - Bultenger - Gazriin alim - Gandbadraanii isgesen handmal - Gandbadraanii tsomog - Dalan halis - Dalan halisiin tsomog - Dalivsiin tsomog - Doshontsgiin tsomog - Ih dalivs - Ih zuliin tsomog - Lidriin handmal - Maalingiin tsomog - Mulhuu ganga - Munhtsetsgiin tsomog - Mugvaa - Oliviin navch (chidun modnii navch) - Olivtoi shuudergeniin tos - Olslig halgai - Pagdgar badaan - Sarislag hunchir - Tiamin buyuu V1 amindem - Tulugchiin tsomog - Turchaninoviin yargui - Tureg shosh - Ulaaganiin tsomog - Ulaan tes - Ulaan chavganii ur jims - Uliangariin tsomog - Ushii nohoin hel (temeen angalzuur) - Fyeihoa jimsgene - Har urt tesiin jims - Hunchiriin tsomog - Hurts salbant zajiluurgana - Husnii muugnii tsomog - Husnii ongol muug (chaga) - Hushganii yas, tusgaarlagch haalt - Hyatad baitsaa - TSagaan burgas - TSagaan halgainii tsomog - TSegtsuuheinii tsomog - CHas ulaan doloogono - CHudurguniin tsomog - SHar budaa - Emiin bambai - Emiin niguurs - YUutsai baitsaa - YAlguun tseeniin undes, sogoon sav - YAshilduu chatsargana - Iim temdeg ni emchilgeenii undur ur duntei buguud erdem shinjilgeenii turshilt, sudalgaagaar notlogdson bolohiig ilerhiilne. - Iim temdeg ni hunii biyed sain nuluutei gedeg ni sudalgaagaar notlogdson. Gehdee buhel urgamliin huvid avch uzvel 3 odtoi buteegdehuuniig arai guitsehgui aj. - Iim temdeg ni emchilgee, shim tejeeliin eyereg ur duntei bolohiig ilerhiilne. Golduu ardiin ulamjlalt praktikt olon zuun jiliin tursh urgun hereglegddeg turshlagatai. Turshiltiin amitan deer sudlagdaj sain ni togtoogdson. Uchigdriin ardiin emchilgeend heregledeg baisan emiin urgamal unuudur shinjleh uhaanaar notlogdson emchilgee boldog gedgiig sanaandaa avbal zohino. - Iim temdeg ni tuhain buteegdehuuniig heregleh uyed, yalanguyaa udaan hugatsaagaar hetruulen heregleh uyed zarim tohioldold uusej bolzoshgui gaj nuluug ileriilne. - Iim temdeg ni emcheer onoshlogdson uvchin, zovuuriin uyed tuhain buteegdehuuniig heregleh ni zohimjgui gedgiig ilerhiilne. - Hunsnii seveg zarmiin shosh - Fitostyerol (PS) - Pomyelo jims (tom bersuut jurj) - Oliviin tsomog - Pyekan samar, tos - Luu ur jims - Zes (Cu) bichil erdes bodis - Mangostinii ur jims - TSusan dah kaliin dutagdal - Luunii nudnii ur jims