Зүрхний дутмагшил, сулрал (CHF)
Хоол унд: Ер нь хоол болон амьдралын хэв шинжийг бүрэн өөрчлөх хэрэгтэй. Хоолоо бага багаар 5-6 удаа идэх хэрэгтэй. Жимс, хүнсний ногоо тухайлбал, хүрэн манжин, хар чавга, чангаанз, далайн байцаа, хушга, загас, наранцэцэг, бүйлсийн самар, сармис байнга хэрэглэх хэрэгтэй. Хатаасан жимсээр компот хийж ууж байвал сайн.
Арвай, хошуу тариа, сагадай зэрэг бүхэл үрийн тариа, зөгийн бал, тослог багатай сүү, цагаан идээ, шар ус хэрэглэж, ус ихээр ууна. Идрээ, үхрийн нүдний навчийг цай шиг ууж болно.
Өдөрт 1-1,2л шингэн ууна.
Аминдэм, эрдэс бодис: Цайр, “А”, “С” аминдэм.
Сувиллын чанартай зөвлөмж (Treatment strategy–TS): Эмчилгээ, сувилгаа нь цусны эргэлтийг сайжруулах, бөөлжис цутгахыг зогсоох, шээс туух, хаван бууруулах, аль болох турах /холестерин бууруулах/-ад чиглэгдэнэ.
Өдрийн дэглэм сайн баримтлах, биеийн тамир хийх, спортоор хичээллэх хэрэгтэй. Долоо хоногт 30 минутаар 2 удаа дасгал хийнэ. Явган явах, йог, бясалгал хийвэл сайн. Болж өгвөл тайван амгалан байхыг хичээх.
Бусадтай харьцуулахад хүн бүр оюун санаа, удамшил, сэтгэц, хүрээлэн буй орчин, нийгмийн гарлын хувьд давтагдашгүй өөр өөрийн гэсэн онцлогтой байдаг тул зовиур эмгэгийг оношлох, эмчлэхдээ эдгээр хүчин зүйлийг харгалзаж үзнэ.
Зайлсхийвэл зохих зүйлс: Цагаан талх, кофе, хар ба ногоон цай, давс, саахар, утсан, шарсан, хуурсан махан хоол, архи, дарс, тамхи, лаазалсан хоол, өөх тостой хоол, шоколад, түргэн хоол.
Уурлаж уцаарлах, стрессээс зайлсхий.
Болзошгүй учир шалтгаанууд, эрсдэлт хүчин зүйлс
Энэ зовиур эмгэг нь дараахь нөхцлүүдэд үүсэх магадлалтай.
Үндсэн зовуурь, шинж тэмдэг (болзошгүй хожмын үеийн)
Энэ зовиур эмгэгийн үед дараахь гол шинж тэмдэг, симптомууд илэрдэг.
Зохимжтой ба зохимжгүй бүтээгдэхүүн
Хэрэглэх, эс хэрэглэх бүтээгдэхүүнүүд

Арзаахайны цомог
Батраш


Гүзээлзгэнийн цомог
Далан хальсын цомог

Долоогонын цомог


Дэрэвгэр хависгана

Их зулын цомог

Коэнзим Q10 (CoQ10)
Лийрийн цомог
Маалингын үр, тос

Манжуур тэрэлж

Монгол алтан хундага
Намгийн дүндэггарав
Намгийн сургар

Нарийн навчит хонхолдой

Нохойн хошуу (үр жимс, цэцэг, навч, үндэс)

Ойн гүзээлзгэнэ

Оливтой шүүдэргэнийн тос


Сарьслаг хунчир


Сибирь цүлдэгнүүр (үндэс)


Сибирь чөдөргөнө (цэцэг, шилбэ, навч)
Судан сарнай

Сүлүү навчит шарилж

Таримал артишок

Тиамин буюу В1 аминдэм
Турчаниновын яргуй
Улаан тэс

Үсхий нохойн хэл (тэмээн ангалзуур)
Үхэр бөлжиргөнийн үр жимс, навч- зүрхний үйл ажиллагаа доголдох |нарушение работы сердца|


Хос навчит зуншилцэцэг (цэцэг, навч)
Хошуу тариа (овъёс)-ны үр, ногоон навч, сүрэл

Хөдөөний бираага (цэцэг, навч, үр)
Хумсанцэцэг


Хунчирын цомог

Хурц салбант зажилуурганын цэцэг, навч


Хушганы самрын идээ
Цайны шимэрс

Цөс өвс

Цөсийн цомог


Час улаан долоогоно

Чихэр өвс

Чихэр өвсний цомог

Шар гонтог
Эмийн нигүүрс
Эмийн розмарин

Эрдэнэшишийн цомог
Ялгуун цээнийн үндэс, согоон сав


Яргуйны цомог
Эх сурвалж
Тэмдэглэгээний утга
- Одой харгана (алтан харгана: холтос, үндэс, цэцэг)
- Гашуун гуа (MC: жимсгэнэ, нахиа, навч, үр, үндэс)
- Интоорын тос
- Сибирь сэрхэлиг (үндэс, гдх: асганы бамбай)
- Жижиг навчит далан хальс (мөчир, цэцэг, навч, холтос)
- Сибирь цүлдэгнүүр (үндэс)
- Дэгдгэнийн цомог
- Удвалнавчит тавилганын цэцэг, навч
- Холбогч эдийн аутоиммун өвчлөлүүд (АуИӨ буюу AICTDs)
- Нангиад галгана (бага галгана буюу “амьдралын амтлагч”)
Zurhnii dutmagshil, sulral (CHF) - Hool und: YEr ni hool bolon amidraliin hev shinjiig buren uurchluh heregtei. Hooloo baga bagaar 5-6 udaa ideh heregtei. Jims, hunsnii nogoo tuhailbal, huren manjin, har chavga, changaanz, dalain baitsaa, hushga, zagas, narantsetseg, builsiin samar, sarmis bainga heregleh heregtei. Hataasan jimseer kompot hiij uuj baival sain.
Arvai, hoshuu taria, sagadai zereg buhel uriin taria, zugiin bal, toslog bagatai suu, tsagaan idee, shar us hereglej, us iheer uuna. Idree, uhriin nudnii navchiig tsai shig uuj bolno.
Udurt 1-1,2l shingen uuna.
Amindem, erdes bodis: TSair, “A”, “S” amindem.
Suvilliin chanartai zuvlumj (Treatment strategy–TS): Emchilgee, suvilgaa ni tsusnii ergeltiig saijruulah, buuljis tsutgahiig zogsooh, shees tuuh, havan buuruulah, ali boloh turah /holyestyerin buuruulah/-ad chiglegdene.
Udriin deglem sain barimtlah, biyeiin tamir hiih, sportoor hicheelleh heregtei. Doloo honogt 30 minutaar 2 udaa dasgal hiine. YAvgan yavah, iog, byasalgal hiivel sain. Bolj ugvul taivan amgalan baihiig hicheeh.
Busadtai haritsuulahad hun bur oyuun sanaa, udamshil, setgets, hureelen bui orchin, niigmiin garliin huvid davtagdashgui uur uuriin gesen ontslogtoi baidag tul zoviur emgegiig onoshloh, emchlehdee edgeer huchin zuiliig hargalzaj uzne.
Zailshiivel zohih zuils: TSagaan talh, kofye, har ba nogoon tsai, davs, saahar, utsan, sharsan, huursan mahan hool, arhi, dars, tamhi, laazalsan hool, uuh tostoi hool, shokolad, turgen hool.
Uurlaj utsaarlah, stryessees zailshii. - Ene zoviur emgeg ni daraahi nuhtsluuded uuseh magadlaltai. - Angiotyenzin daavar buyuu uurgiig boimloh (angiotyenzin ihseh) - Buurnii ugshiltai havan - Dontuulagch hool huns, sergeesh - Zurh sudas, buur, bodisiin soliltsoonii (CKM) hamshinj - Zurh tomroh - Zurhnii bulchingiin urevsel - Zurhnii bulchingiin emgeg - Zurhnii gajig - Zurhnii gol sudasnii nariisalt - Zurhnii hatuural - Zurhnii hem aldagdah - Zurhnii tsus dutliin emgeg (IBS) - Zurheer hatguulah buyuu zurhnii bah - Targalalt (turaah) - Uushginii daralt ihselt - TSusnii daralt ihdeh (TSDI) - CHihriin shijingiin hev shinj-1, 2 (CHSHHSH) - Ene zoviur emgegiin uyed daraahi gol shinj temdeg, simptomuud ilerdeg. - Arhag yadargaa, amarhan yadrah (hariu tasrah) - Baruun havirgan tushaa nurgij uvduh - Biye sulrah - Biyeiin shingeniig shultjuuleh (surug PRAL: huchilleg ihdeh emgeg) - Buuljis tsutgah (dotor muuhairah) - Buuljih - Dotor bachuurah (davchdah) - Deluunii hatuural (deluu tomroh) - Zurh delseh - Zurhnii hem turgeseh - Martamhai boloh, oi sanamj (oi togtoolt) muudah, aldagdah - Nyefroz hamshinj - Noirguidel - Oir oirhon sheeh (sheeren) - Sanaa dagaj uvduh - Setgel zovnil (setgel tugshuur) - Setgel zovniltoi medreliin arhag yadargaa (SZMAYA) - Tolgoi ergeh daivah - Havagnah - Hoolond durgui boloh - Hulnii huraaguur sudasnii gajigiin shaltgaant hulnii il sharh (sharhlaa) - Hurhirah - TSusnii daralt bagadah (TSDB) - TSusnii zogsongshil (Okyetsu hamshinj) - TSusnii ergelt muudah - TSusnii ergeltiin gajuudal - TSustai haniah - Eleg havdah tomroh - Elegnii S virusiin urevsel (HCV) - Heregleh, es heregleh buteegdehuunuud - Arzaahainii tsomog - Batrash - Guzeelzgeniin tsomog - Dalan halisiin tsomog - Doloogoniin tsomog - Derevger havisgana - Ih zuliin tsomog - Koenzim Q10 (CoQ10) - Liiriin tsomog - Maalingiin ur, tos - Manjuur terelj - Mongol altan hundaga - Namgiin dundeggarav - Namgiin surgar - Nariin navchit honholdoi - Nohoin hoshuu (ur jims, tsetseg, navch, undes) - Oin guzeelzgene - Olivtoi shuudergeniin tos - Sarislag hunchir - Sibiri tsuldegnuur (undes) - Sibiri chudurgunu (tsetseg, shilbe, navch) - Sudan sarnai - Suluu navchit sharilj - Tarimal artishok - Tiamin buyuu V1 amindem - Turchaninoviin yargui - Ulaan tes - Ushii nohoin hel (temeen angalzuur) - Uher buljirguniin ur jims, navch - Hos navchit zunshiltsetseg (tsetseg, navch) - Hoshuu taria (ov'yos)-nii ur, nogoon navch, surel - Huduunii biraaga (tsetseg, navch, ur) - Humsantsetseg - Hunchiriin tsomog - Hurts salbant zajiluurganiin tsetseg, navch - Hushganii samriin idee - TSainii shimers - TSus uvs - TSusiin tsomog - CHas ulaan doloogono - CHiher uvs - CHiher uvsnii tsomog - SHar gontog - Emiin niguurs - Emiin rozmarin - Erdeneshishiin tsomog - YAlguun tseeniin undes, sogoon sav - YArguinii tsomog - Iim temdeg ni emchilgeenii undur ur duntei buguud erdem shinjilgeenii turshilt, sudalgaagaar notlogdson bolohiig ilerhiilne. - Iim temdeg ni hunii biyed sain nuluutei gedeg ni sudalgaagaar notlogdson. Gehdee buhel urgamliin huvid avch uzvel 3 odtoi buteegdehuuniig arai guitsehgui aj. - Iim temdeg ni emchilgee, shim tejeeliin eyereg ur duntei bolohiig ilerhiilne. Golduu ardiin ulamjlalt praktikt olon zuun jiliin tursh urgun hereglegddeg turshlagatai. Turshiltiin amitan deer sudlagdaj sain ni togtoogdson. Uchigdriin ardiin emchilgeend heregledeg baisan emiin urgamal unuudur shinjleh uhaanaar notlogdson emchilgee boldog gedgiig sanaandaa avbal zohino. - Iim temdeg ni tuhain buteegdehuuniig heregleh uyed, yalanguyaa udaan hugatsaagaar hetruulen heregleh uyed zarim tohioldold uusej bolzoshgui gaj nuluug ileriilne. - Iim temdeg ni emcheer onoshlogdson uvchin, zovuuriin uyed tuhain buteegdehuuniig heregleh ni zohimjgui gedgiig ilerhiilne. - Odoi hargana (altan hargana: holtos, undes, tsetseg) - Gashuun gua (MC: jimsgene, nahia, navch, ur, undes) - Intooriin tos - Sibiri serhelig (undes, gdh: asganii bambai) - Jijig navchit dalan halis (muchir, tsetseg, navch, holtos) - Degdgeniin tsomog - Udvalnavchit tavilganiin tsetseg, navch - Holbogch ediin autoimmun uvchluluud (AuIU buyuu AICTDs) - Nangiad galgana (baga galgana buyuu “amidraliin amtlagch”)
xs
sm
md
lg