Өндөр гастроди
|булцуу: идэшний ургамал (edible plant)|
Эрсдэлгүй хэрэглэх арга: Өдрийн эрүүл хэрэглээ: 3-10г.
Нэг удаагийн сувилгаа: 21-28 хоног. Завсарлага: 14 хоног.
Эмийн үйлдэл
Эмийн үндсэн үйлдэлүүдийг дараахь жагсаалтаар харуулъя.
Зохимжтой ба зохимжгүй хэрэглээний заалт
Дараах зовуурь эмгэгт хэрэглэх ба эс хэрэглэх болой.
Эх сурвалж
Тэмдэглэгээний утга
Undur gastrodi - |bultsuu: ideshnii urgamal (edible plant)|
Ersdelgui heregleh arga: Udriin eruul hereglee: 3-10g.
Neg udaagiin suvilgaa: 21-28 honog. Zavsarlaga: 14 honog. - Emiin undsen uildeluudiig daraahi jagsaaltaar haruul'ya. - Agchilt taviulah - Aidas tugshuur urgeeh - Buur behjuuleh, hamgaalah - Darhlaa tetgeh - Zaluujuulah (biye, tsus, setgel, aris hugshrultiig udaashruulah) - Zurh sudsiig hamgaalah behjuuleh - Muu holyestyerin, triglitsyerid buuruulah (LDL) - Medrel demjih, hamgaalah - Oi sanamj, oi togtoolt saijruulah - Uvdult namjaah - Sudas urgujuuleh - Sudasnii agshilt, teleltiig zohitsuulah - Setgel gutraliig namjaah - Setgen bodoh chadvariig saijruulah - Tatalt taviulah - Unalt tataltiig zogsooh - Ul iselduuleh - Urevsel darah (S ryeaktiv uurgiig buuruulah: CRP, IL-6) - Hort havdariig boimloh - TSus shingeruuleh - TSusnii shine sudas uusehiig (sudasjilt) demjih - Eleg hamgaalah - Daraah zovuuri emgegt heregleh ba es heregleh boloi. - Koronavirusiin uvchin Kovid-19 - Herleg tust uyenii urevsel, uye much uvduh - Gamma amin tosnii huchliin homsdol (GABA) - Insulin dujrul - CHihriin shijingiin hev shinj-1, 2 (CHSHHSH) - Tarhind tsus harvah, saajih - TSusnii daralt bagadah (TSDB) - TSusnii daralt ihdeh (TSDI) - Bulchingiin medreliin uvdult - Gar, hul badairah chimchgeneh jirvegeneh met medrehuin uurchlult - Gar, hul chichreh, salgalah - Demiirel, soliorol, hii uzegdel buhii setgetsiin tsochmog emgeg - Zunugluh buyuu Alitshaimyeriin uvchin - Medrel doroitliin uvchluluud (MDU buyuu NDs) - Medrel emgegshil (zahiin medrel saajih emgeg) - Medreliin garaltai uvdultuud - Noirmogloh - Salgalah uvchin - Soliorliin burdmel shinjeer yavagddag setgetsiin uvchin - Setgel gutral - Setgel zovniltoi medreliin arhag yadargaa - Tatalt, tatalt uguh - Tatran (bulchin changaran tatah haldvart uvchin) - Tolgoi uvduh, duireh - Tolgoi ergeh daivah - Unadag uvchin - Hantington uvchin u.h. tarhinii gadriin hatingarshil - Herehiin uyenii uvdult - CHih shuugih - Belgiin sulral (ED) - Buurnii urevsel - Medreliin sedeltei hodoodnii uvdult - Tuhain buteegdehuund het medremtgii uyed - Hodood gedes ungurgui, siimhii boloh (HGUB) - Hodoodnii hatingarshil - YAsnii siiregjilt - Iim temdeg ni emchilgeenii undur ur duntei buguud erdem shinjilgeenii turshilt, sudalgaagaar notlogdson bolohiig ilerhiilne. - Iim temdeg ni hunii biyed sain nuluutei gedeg ni sudalgaagaar notlogdson. Gehdee buhel urgamliin huvid avch uzvel 3 odtoi buteegdehuuniig arai guitsehgui aj. - Iim temdeg ni emchilgee, shim tejeeliin eyereg ur duntei bolohiig ilerhiilne. Golduu ardiin ulamjlalt praktikt olon zuun jiliin tursh urgun hereglegddeg turshlagatai. Turshiltiin amitan deer sudlagdaj sain ni togtoogdson. Uchigdriin ardiin emchilgeend heregledeg baisan emiin urgamal unuudur shinjleh uhaanaar notlogdson emchilgee boldog gedgiig sanaandaa avbal zohino. - Iim temdeg ni tuhain buteegdehuuniig heregleh uyed, yalanguyaa udaan hugatsaagaar hetruulen heregleh uyed zarim tohioldold uusej bolzoshgui gaj nuluug ileriilne. - Iim temdeg ni emcheer onoshlogdson uvchin, zovuuriin uyed tuhain buteegdehuuniig heregleh ni zohimjgui gedgiig ilerhiilne. - Hunsnii seveg zarmiin shosh - Fitostyerol (PS) - Pomyelo jims (tom bersuut jurj) - Oliviin tsomog - Pyekan samar, tos - Luu ur jims - Zes (Cu) bichil erdes bodis - Mangostinii ur jims - TSusan dah kaliin dutagdal - Luunii nudnii ur jims
xs
sm
md
lg